|
Karen-folket
Karen,
(kallas Kaliang eller Yang i Thailand) återfinns
i hela västliga delen av bergstrakterna.
Befolkningsantalet uppgår till c:a
300.000 i Thailand, och över 4 miljoner
i Burma.
I Thailand är de främst koncentrerade
till Mae Hong Son provinsen, och västra
delarna av Chiang Mai, Chiang Rai och Phayao.
Det finns fyra undergrupper av Karen. Två
av grupperna, vars byar ligger mellan Mae
Sariang och Hod, är de minst kända.
De två andra grupperna är Sgaw,
som är de mest talrika och Damm (svarta).
Ursprungligen är de animister,
men över 30% av Karenfolket i Thailand har omvänts
till kristendomen av västerländska missionärer.
Karenkvinnornas klädedräkter är
mycket vackra och särpräglade.
Som ogifta bär de en löst sittande
V-ringad blus, dekorerade vid sömmarna
med frön från den lokala växten
"Jobs Tårar". Gifta kvinnor
bär blus och kjol i starka färger,
företrädesvis rött och blått.
Männen bär blå, löst
sittande byxor och en enklare version av
kvinnornas blus i rött eller blått.
Svarta Karen-män bär svarta skjortor
och en röd halsduk.
Karenfolkens
hus är normalt ganska små.
Barnen lämnar föräldrahemmet
när de gifter sig - det existerar inga
storfamiljer.
Husen är uppbyggda på "styltor"
av bambu eller teak.
Den mittplacerade trappan leder upp till
en veranda, på ena sidan finns ett
kök och/eller lagerrum, på den
andra ett "allrum" som också
fungerar som sovrum. Arbetsplatsen är
under huset, där ofta en fotdriven
rismalare återfinns
Karenfolket har strikta morallagar. I vissa
byar är otrohet belagt med dödsstraff.
Samhällena är matrikaliska och
två vuxna kvinnor kan inte leva under
samma tak.
Bychefen har stor makt över samhället
och betraktas både som spirituell
och administrativ ledare.
|